Från över 144 klubbar till 4 på 100 år
Att bilda en klubb för lokala esperantister var det naturliga valet under större delen av 1900-talet. SEF hade även flera regionorganisationer som samlade klubbar i län och landskap för ökat samarbete. Vi har hittat deltagarlistor från esperantokurser på 1920-talet då 25 000 personer gick på nybörjarkurser bara under en termin. Den internationella esperantokongressen "Universala Kongreso" hölls i Stockholm sommaren 1934. Då tryckte de stora dagstidningarna nyheter på esperanto och kypare på flera krogar bar ett litet märke för att berätta att de kunde ta beställningar på esperanto.
Världen då såg väldigt annorlunda ut. Telefoner fanns men det kostade mycket att ringa. Vägarna var sämre och komforten i bilar, tåg och bussar var det också. Man reste gärna, men med det stora intresset var lokala verksamheter en stor grej helt enkelt. Med billigare transporter och kommunikationer har nätverken in om rörelsen vuxit och idag sker väldigt mycket av esperantoverksamheten på nätet. Internet är som gjort för esperantovärlden.
Framtiden såg mycket ljus ut för esperantos expansion. Kurser i språket var det enskilt största ämnet på ABF i Stockholm. Det var så stort att ABF till och med hade en egen intern esperantoklubb. Sedan kom andra världskriget och engelskan. Men fransmän var också duktiga på att sätta käppar i hjulen, annars hade esperanto kunnat vara samarbetsspråket i FN sedan starten.
Flera av de gamla klubbarna har omvandlats till lokala grupper, och på så sätt har man sluppit ifrån formalia med årsmöten och styrelser. Istället samarbetar alla i gruppen med de viktigaste uppdragen: använda esperanto och sprida språket. Idag finns klubbar kvar i Stockholm, Göteborg och Malmö samt i Uppsala. Grupper finns i Norrbotten, Sundsvall, Östergötland och efter att klubben i Skövde gick i graven härom året funderar SEF-medlemmar i Skaraborg på att dra ihop ett regionalt nätverk.
Klubbar
Klubbarna är egna organisationer, fristående från SEF. Att sära på SEF och dess klubbar är en förändring som skedde så sent som 2022. Den som vill vara med i förbundet, det vill säga den nationella organisationen, blir medlem i SEF. Den som bor i närheten av en av klubbarna kan också bli medlem i klubben för att få fler lokala kontakter.
Samarbetet mellan SEF och klubbarna består därför att flera medlemmar som är aktiva i klubbar även är aktiva i SEF.
Stockholm
Kontakt
Esperanto-klubo de Stokholmo (EKS) skickar 2-5 gånger per år ut program för 2-4 månader framåt. Innehåller information om studier i esperanto, föredrag, kortspel, sångkvällar, litteratur. Ofta träffas vi i ABF-huset på Sveavägen 41. Kontakta oss för att få aktuellt program på mejl, och för att delta som besökare.
Medlemskap
OBS att detta inte stämmer längre.
Som medlem i SEF och i Esperanto-klubben i Stockholm (EKS) får du både SEF-s medlemstidning ”La Espero” på mejl eller på papper, och också klubbens programblad ”Ekspreso” på mejl (eller på papper, om du inte kan ta emot mejl). Du har rösträtt vid årsmöte både i SEF och i EKS. Du stöttar verksamhet kring esperanto nationellt och lokalt, bjuds in att nätverka och samarbeta. Välkommen!
Medlemsavgift i SEF och EKS 2022:
- med ”La Espero” och ”Ekspreso” på mejl: 200 kr.
- med ”La Espero” på papper och ”Ekspreso" på mejl: 250 kr.
Medlemsavgiften betalas in till SEF, Plusgiro 2012-3 eller Payson .
Malmö
Kontakt
Klubo Esperantista de Malmö har en lokal på Kronetorpsgatan 94. Där träffas vi enligt vårt program. I lokalen finns Svenska Esperantoförebundets bibliotek, med f n över 7.000 titlar. Se www.biblioteko.esperanto.se.
Medlemsbladet La Folio skickas ut sex gånger per år i elektronisk form.
Vi jobbar också med utåtriktad information: vi har berättat om språket vid olika arrangemang i staden och satt upp affischer.
telefonnummer: 072-802 52 22, Sten Svenonius
Historia
Malmö Esperantoförening har funnits i över 100 år. Den bildades den 12 april 1906. Till föreningens förste ordförande valdes idrottsplatsdirektör Karl Billquist.
1914 inbjöd föreningen till Baltaj Esperantistaj Tagoj (Baltiska Esperantodagar) med samtidigt årsmöte i Svenska Esperanto-Förbundet.
1931 började klubben ge ut medlemstidningen La Folio. Skånes distrikt av SEF bildades år 1935 och föreningen i Malmö anslöts.
Mycket uppskattade var Dansk-Svenska Esperanto-dagarna som anordnades under åren 1938 fram till 1990 med uppehåll under kriget.
Under åren 1938-39 arrangerades radioutsändningar från Malmö, på kortvåg, till hela världen. Från 1987 fram till 1989 sändes information om esperanto i Malmö Närradio.
I december 1945 deltog medlemmar från Malmö i en stor festlighet ordnad av esperantoföreningen i Köpenhamn och återknöt då kontakten med utlandet efter 2:a världskriget.
1982 fick ändhållsplatsen för busslinje 36 i Malmö namnet ”Esperantogatan” - den första hållplatsen i Sverige med detta namn.
1996 anslöt sig föreningen till Internet med snabb internationell kontakt och nya möjligheter i föreningens verksamhet.
Södra Distriktet av SEF upphörde år 2000 och ersattes av Sunda Esperanto Agado (SEA) som är ett nätverk av esperantoföreningar runt Öresund. Den geografiska närheten ger fina möjligheter att ta del av de olika klubbarnas program. Samarbetet över Öresund har alltid varit givande.
Under föreningens alla år har ett stort antal intressanta personligheter från hela världen besökt klubben och många medlemmar har deltagit i världskongresser och liknande arrangemang jorden runt.
Stadgar
Stadgar
Malmö Esperantoförening
(bildad den 12 april 1906)
(Stadgarna reviderade åren 1921, 1928, 1934, 1956, 1981, 2000, 2018 och 2024)
§ 1. Föreningens namn, säte och verksamhetsår
Föreningens namn är: "Malmö Esperantoförening - Klubo Esperantista de Malmö".
Styrelsen har sitt säte i Malmö.
Föreningens verksamhetsår är kalenderåret.
§ 2. Föreningens ändamål
Föreningen är en sammanslutning av personer, som är intresserade av språket esperanto och esperantorörelsen. Föreningen har till ändamål att i samverkan med andra esperantoorganisationer verka för detta av dr L L Zamenhof år 1887 offentliggjorda internationella språk.
Föreningens ändamål är vidare att genom information, kurser, och föredrag sprida kunskap om esperanto och ge sina medlemmar vana och färdighet i användningen av språket samt öka medlemmarnas intresse för rörelsen.
Föreningen, som är en ideell sammanslutning är i partipolitiskt och religiöst avseende neutral.
§ 3. Föreningens organisation
Föreningen utövar sin verksamhet genom följande organ:
a. Årsmöte
b. Ordinarie möten i februari, maj, september och
november
c. Styrelse
d. Valberedning
e. Revision
§ 4. Medlemskap
Envar - även juridisk person - som är intresserad av att stödja föreningen och dess syften, kan medges inträde i föreningen efter anmälan hos styrelsen, som behandlar densamma.
Föreningen kan genom enkel majoritet av årsmöte eller ordinarie möte utesluta medlem, som motverkar föreningens intressen eller skadar dess anseende. Uteslutning beslutas på förslag av styrelsen. Uteslutning bör ej beslutas innan medlem haft tillfälle att yttra sig.
§ 5. Årsmöte och ordinarie möten
Årsmöte, föreningens högsta beslutande organ, hålles senast den 31 januari på tid och plats, som styrelsen bestämmer.
Ordinarie möten hålles i februari, maj, september och november på tid och plats, som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmöte och ordinarie möten ska sändas till samtliga medlemmar i medlemsbladet La Folio eller via
e-post minst en vecka före årsmötet resp. ordinarie mötet.
I kallelsen skall finnas dagordning upptagande de ämnen som skall förekomma till behandling vid mötet.
Skulle ärenden saknas kan ordinarie möten ställas in.
Vid årsmöte behandlas följande frågor:
1. Val av ordförande för årsmötet.
2. Godkännande av dagordning.
3. Justering av röstlängd.
4. Val av en person att jämte ordföranden
justera protokollet.
5. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande.
6. Styrelsens årsberättelse.
7. Revisorernas berättelse.
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.
9. Fastställande av medlemsavgift för det kommande
kalenderåret resp livslångt medlemskap.
10. Val av ordförande.
11. Val av övriga styrelseledamöter.
12. Val av revisor och suppleant.
13. Val av diverse funktionärer.
14. Val av valberedare.
15. Ev motioner till SEF:s och MEF:s årsmöten.
16. Övriga frågor
Som årsmötets/ordinarie mötets beslut gäller den mening som omfattas av mer än hälften av de närvarande röstberättigade medlemmarna. Vid lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst. Om mötet så beslutar, skall val ske med slutna sedlar.
Beslut och diskussion vid ordinarie möten:
Februari: årets datum för program fastställes och
diskuteras föreningens aktuella och framtida
verksamhet
Maj: sommarens och höstens program och görs ev
val
September: höstens kurser och val av ansvariga för
höstens program
November: vårens program och kurser, prenumeration på
tidningar samt val av ansvariga för vårens
program
Ärenden, som syftar till beslut vid föreningens årsmöte eller ordinarie möten, skall skriftligen vara styrelsen tillhanda senast 1 månad före årsmöte resp. ordinarie möte. Ärenden, som ej varit upptagna på dagordningen, får ej på årsmöte eller ordinarie möte tas upp till beslut.
Med "val av div. funktionärer” vid årsmöte avses av styrelsen föreslagna funktionärer utanför styrelsen, såsom tillsyningsman för föreningens lokaler, redaktör för föreningens medlemsblad La Folio, bibliotekarie/arkivarie ävensom övriga funktionärer med uppdrag, som är nödvändiga för föreningens arbete.
Varje medlem i föreningen äger en (1) röst. Röstning genom ombud får ej förekomma.
§ 6. Styrelsen och dess arbetsuppgifter
Styrelsen består av tre ledamöter och två suppleanter: Ordförande, vice ordförande och sekreterare.
Ordföranden och styrelsen i övrigt väljs av årsmötet för en tid av ett år. Avgående ledamot kan återväljas obegränsat antal gånger. Valet skall ske med slutna sedlar, om årsmötet så beslutar.
Föreningens ordförande är även styrelsens ordförande.
I övrigt konstituerar styrelsen sig själv.
Föreningens firma tecknas av styrelsen i sin helhet eller av ordföranden och annan styrelseledamot, två i förening.
Styrelsen är föreningens verkställande organ och skall i sin
helhet övervaka och ansvara för föreningens skötsel. Styrelsens medlemmar är gemensamt ansvariga för kassans förvaltning.
Styrelsen är beslutsmässig om två ledamöter är närvarande och eniga om beslutet. Vid lika röstetal gäller den mening, som ordförande biträder.
Ordföranden har att leda förenings- och styrelsemöten, att uppgöra dagordning för dessa möten, att sammankalla till styrelsemöten, att justera protokoll enligt § 7, att vara föreningens officielle representant, att i egenskap av föreningens främste ledamot övervaka stadgarnas efterlevnad och att med sekreteraren tillse att av föreningen fattade beslut verkställes.
Vice ordföranden har att biträda ordföranden och att vid förfall träda i dennes ställe.
Sekreteraren har att följa upp av styrelsen och föreningen fattade beslut och att kontinuerligt följa enskilda funktionärers och kommittéers verksamhet.
Vid konstituerande styrelsemötet fördelas arbetsuppgifter,
t ex förande av protokoll, uppgörande av verksamhets-berättelse, ekonomisk förvaltning och matriklar.
För sina förbindelser ansvarar föreningen endast med sina tillgångar. Styrelsen får ej ingå ekonomiska förbindelser eller sätta föreningen i skuld utan föreningens godkännande vid årsmöte eller ordinarie möte.
§ 7. Protokoll
Protokoll vid årsmöte, ordinarie möten samt styrelsemöten föres av den som utsetts på konstituerande styrelsemötet eller dennes ersättare samt justeras av fungerande ordföranden vid det sammanträde, som protokollet avser. Alla protokoll skall även godkännas av på mötet utsedd justeringsman.
§ 8. Valberedning
Valberedningen utses av årsmötet till ett antal av 1 person med en suppleant. Valberedaren får tillhöra styrelsen. Det åligger valberedningen att framkomma med förslag till kandidater för styrelse och funktionärer vid val, som företas vid föreningens årsmöte och ordinarie möten.
§ 9. Revision
För granskning av föreningens räkenskaper väljes årligen vid årsmötet utanför styrelsen en revisor med en suppleant. Räkenskaperna skall föreligga avslutade och tillhandahållas revisorn senast 20 dagar före årsmötet. Revisorns berättelse skall vara inlämnad till styrelsens ordförande senast 7 dagar före årsmötet.
§ 10. Avgifter
Medlem erlägger i förskott en medlemsavgift, vars storlek bestämmes av föreningen vid dess årsmöte.
Medlem, som inte erlagt sin avgift före januari månads utgång anses ha utträtt ur föreningen.
Erlagda avgifter återbetalas inte.
§ 11. Anslutning till annan organisation
Anslutning till, eller utträde ur, esperantoorganisation eller annan organisation, som innebär ekonomiska förpliktelser för föreningen och dess medlemmar, kan endast ske efter beslut vid årsmöte och med minst 2/3 majoritet av vid årsmötet närvarande medlemmar. Beslutet skall omprövas vid årsmöte, när de ekonomiska förpliktelserna ändras.
§ 12. Tvister
Tvister skall hänskjutas till avgörande genom allmän domstol.
§ 13. Ändring av stadgarna
Förslag till tillägg eller ändring av dessa stadgar skall skriftligen vara inlämnat till styrelsen minst en månad före årsmöte. För ändring fordras att årsmötet beslutar därom med minst 2/3 röstmajoritet av vid årsmötet närvarande medlemmar.
§ 14. Upplösning
Föreningens upplösning kan fastställas, om beslut därom fattas vid två på varandra följande årsmöten. Dock fordras vid varje årsmöte minst 2/3 röstmajoritet bland de närvarande medlemmarna. Föreningen kan dock ej upplösas, så länge minst fem medlemmar vill upprätthålla densamma. I händelse av föreningens upplösning skall dess tillgångar tillfalla Svenska Esperanto-Förbundet.
§ 15. Ikraftträdande
Dessa stadgar träder i kraft den 28 januari 2024, från och med vilken dag föreningens tidigare stadgar upphör att gälla.
Varje föreningsmedlem erhåller ett exemplar av stadgarna. För vid årsmöte ej närvarande medlem och för ny medlem innebär erläggande av årsavgift även godkännande av dessa stadgar.
Ovanstående stadgar har antagits vid
föreningens årsmöte den 28 januari 2024.
Sten Svenonius Per-Olov Johansson
Ordförande Vice ordförande
Medlemskap
Som medlem i Malmö Esperantoförening får du informationsbladet La Folio 6 ggr per år med uppgift om program, fester, auktioner, kurser och annat som sker i klubben. Som medlem deltar du gratis i nybörjarkurs när minst 3 deltagare anmält sig. På möten får du kaffe utan kostnad. Du får tillgång till ett bibliotek på 3.000 böcker och mängder av tidningar på Esperanto. Du stöttar verksamheten kring esperanto i södra Sverige och är välkommen att medverka om du så önskar.
- Alternativ 1: Livslångt medlemskap 200 kr
- Alternativ 2: Årligt medlemskap 100 kr
Du blir medlem så snart avgiften kommit oss tillhanda. Kontakta oss enligt något av de två möjligheterna i "Kontakt" för närmare information om betalsätt (swish, banköverföring eller kontant).
Göteborg
Esperanto-Societo de Gotenburgo organiserar kurser, föredrag på och om esperanto, kulturell verksamhet med anknytning till esperanto och opinionsbildning om språklig jämlikhet i internationella kontakter. Vi har ett bibliotek i Stannum på Östadsvägen 68. Där finns ett par tusen böcker och en arbetsyta för besökare. En del av böckerna kan köpas i föreningens nätbokhandel.
Du kan läsa mer om vår verksamhet på vår hemsida www.esperanto-gbg.org.
Kontakt
Medlemskap
Som medlem i Göteborgs Esperantoförening får du både medlemstidningen La Espero och föreningens medlemsbrev. Du har rösträtt vid klubbens årsmöte. Du stöttar verksamheten kring esperanto nationellt och lokalt, bjuds in till att nätverka och samarbeta. Välkommen!
Postgiro 436 12-1, Esperanto-Societo de Gotenburgo
Historik
Göteborgs Esperantoförening grundades formellt 1956 som en sammanslagning av två tidigare esperantoföreningar. Den första esperantoföreningen i Göteborg grundades 1892.
Stadgar
Stadgar för Esperanto-Societo de Gotenburgo (Göteborgs Esperantoförening)
§ 1
Esperanto-Societo de Gotenburgo har till uteslutande syfte att verka för utbredandet och befästandet av det av Dr Zamenhof år 1887 offentliggjorda internationella språket "Esperanto".
§ 2 Medlemskap
Till medlem i föreningen kan antagas varje person som är kunnig i eller håller på att lära sig Esperanto. Dock kan den, som ej är kunnig i språket, men som är intresserad för och villig att stödja rörelsen och dess syften, även vinna inträde i föreningen. Ansökan om inträde i föreningen förelägges styrelsen, som beviljar eller avslår ansökan. Medlemskap upphör om medlem under en tid av ett år ej erlagt medlemsavgift. Vidare kan föreningen genom omröstning utesluta medlem som uppenbarligen motarbetar föreningens intressen.
§ 3 Avgifter
Varje medlem erlägger en årsavgift, vars storlek bestämmes vid årsmötet.
§ 4 Styrelse och förvaltning
Vid årsmötet väljes en styrelse, som skall bestå av minst 3 ledamöter. Styrelsen väljes för 2 år i sänder, men så att halva antalet ledamöter avgår växelvis varje år. Ordförande och kassör väljes var för sig av årsmötet. Styrelsen har att inom sig fördela återstående poster mellan de övriga ledamöterna. Styrelsen är föreningens verkställande organ och skall i sin helhet övervaka och ansvara för föreningens skötsel och ekonomi. Styrelsen utgör också fondkommitté för Textilarbetare E.S. Nilssons ideella fond. Denna uppgift kan delegeras till en av styrelsen särskild utsedd fondkommitté. Styrelsen bör planlägga föreningens arbete, utreda och avgiva utlåtande över de frågor, som skall behandlas vid föreningens sammanträden, samt vidtaga de åtgärder, som erfordras för föreningens framgång. Styrelsen är beslutmässig om tre ledamöter är närvarande och om beslutet ense. Vid lika röstetal gäller den mening, som ordföranden biträder.
§ 5 Sammanträden
Medlemmarna kallas till sammanträde på sätt som föreningen beslutar. Årsmöte skall hållas senast under mars månad, varvid följande frågor behandlas:
- Styrelsens och revisorernas berättelser
- Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
- Val av styrelseledamöter
- Val av två revisorer och en ersättare
- Fråga om medlemsavgifternas storlek
- Övriga frågor
Föreningens ärenden avgöres genom enkel röstövervikt. I händelse av lika röstetal äger ordföranden utslagsröst. Vid frågor angående stadgeändring eller föreningens upplösning erfordras dock 2/3 majoritet.
§ 6 Revision
På årsmötet utses två revisorer jämte en ersättare. Dessa skall under arbetsåret följa styrelsens räkenskaper och förvaltning, samt lämna skriftlig revisionsberättelse. Räkenskaperna skall föreligga avslutade och tillhandahållas revisorerna senast fjorton dagar före årsmötet. Revisorernas berättelse skall vara avlämnad till styrelsen senast fyra dagar före årsmötet.
§ 7 Stadgeändring
Förslag till tillägg eller ändring av dessa stadgar skall vara skriftligt avfattat samt vid allmänt sammanträde uppläsas. Därefter hänskjutes förslaget till styrelsen, som till nästkommande ordinarie årsmöte lämnar sitt utlåtande, varefter frågan av föreningen avgöres. För antagande av dylikt förslag fordras en majoritet av två tredjedelar av de närvarande medlemmarna.
§ 8 Föreningens upplösning
Förslag om föreningens upplösning framlägges och behandlas på samma sätt som stadgeändringsförslag.
I händelse av föreningens upplösning skall föreningens tillgångar tillfalla Svenska Esperanto-Institutet.
Stadgarna antogs första gången den 26 mars 1956 och reviderades 27 mars 2001, 28 mars 2016 samt 26 mars 2017.
Uppsala
Kontakt
Esperanto-Societo de Upsalo har ingen egen lokal utan vi brukar träffas i en skollokal i centrum ungefär en gång i månaden. Träffarna har varierande program. Det kan till exempel handla om allsång, föreläsningar eller novelläsning. Ibland gör vi utflykter till sevärdheter i staden.
e-postadress:
Medlemskap
Som medlem i Uppsalas Esperantoförening får har du tillfälle att träffa andra med samma intresse för språk och esperanto. Du har rösträtt vid klubbens årsmöte. Du stöttar verksamheten kring esperanto nationellt och lokalt, bjuds in till att nätverka och samarbeta. Välkommen!